Det var några år sedan det fanns vuxna kvar på tilldelningen när oktoberjakten startade. Nu var det två vuxna kvar. Lördag 16e oktober bjöd morgonen på friska 6 minusgrader och stundtals några centimeter snö. Byn blev etapp ett och men en klar och frisk höstdag som denna ekade hundskallen långväga när både Egon och Jänta tillsammans körde ett nytt teamwork på nytt ko och kalvekipage. Efter ett antal cirklar längs degermyrbäcken vände det tillbaka och Tomas kunde genskjuta dem på hygget vid dollarvägens vändplan. Kalven föll och kon fortsatte i riktning mot pumphuset.
Där fanns Per-Erik på pass 7 B och när kon kom fram på ca 20m håll så var det inget att tveka på, ett perfekt halsskott så låg hon på vägkanten.
Omtag på åkerbäck när det nu blivit plusgrader och det fanns än mer spårsnö. Fort blev vi varse om att det fanns älg i området när Kjell-Allan påväg till pass 117c kunde se röken fortfarande stiga från spåren. Tyvärr visade sig att 4 älgar redan hade dragit sig mellan sjöarna och drog vidare mot Åckelsjö när hunden närmade sig. Lite tråkigt var det när Tomas åkte runt Hjoggsjön för att ta igen hunden och fick på 30 meters håll se den 20+ tjur som sprungit ut från vårt område.
måndag 18 oktober 2010
måndag 20 september 2010
Dubblée helg
Ett lite fördröjt inlägg från andra septemberhelgen med jakt... inlägget låg kvar som utkast..
Förhoppningar var att utjämna den något snedfördelade avskjutningen mellan vuxna (6) och kalv (1). Men från första helgen där endast kalv siktats och skjutits på hela helgen var osäkerheten stor men så fel vi fick...
Byn blev premiärsåt på lördag och undertecknad fick gnugga ögonsömnen ur ögonen både en och två gånger när jag steg upp i tornet på pass 36. På hygget fanns ko med två kalvar....dock på ett något för långt avstånd så det blev att bara avnjuta utsikten av årets första älgkontakt. Hundar gjorde också sitt för att vi inte skulle somna och det dröjde inte länge förrän Jänta och Egon körde teamwork och fick fart på ko och kalvekipage. Efter några rundor ställde de kurs över järnvägen och i riktning mot skogsbilsvägen. Med en snabbfotad omförflyttning lyckades Jan precis genskjuta de flyende älgarna vid 5B och kalv nr två var inräknad.
Fortsättning följde till "skafferiet" där utdelningen första helgen hade varit enormt, den här dagen blev det de omnämnda. Dörren hade nog stått på glänt under veckan och alla djur hade slinkit ut, inte ett liv.
Nya ta på hamburg och längs Fagernäsvägen. Här visade det sig att grönåker, vatten och skyddande skog var rätt melodi. Från pengån stöts en bussig tjur och ko och kalv vilka kommer upp på vägen vid pumphuset. I pass 7b sitter Jan som har laddat om från morgonen och får lägga sin andra kalv för dagen till räkningarna. Jänta har samtidigt fått fart på mer älg vid ån och jagar fram en kviga till Kjell-Allan vid pumphuset, att försöka gena över hela kornåkern var ingen god ide för det blev att tugga korn.
Söndag morgon och nu var passlotteriet extra viktigt... alla letade i Ulfs keps efter 32 och 36. Anledningen var att lördag kväll hade inte mindre än 9 älgar!!! befunnit sig på "einarshjäla" Det var tre ekipage med ko och dubbelkalv. Jenta startade från gamla sågplatsen och efter några vändor så satt hon iväg längs sågbäcken. När hon väl skuttat över bäcken tog det inte många sekunder förrän första ekipaget sökte sig ut precis mellan 32 och 36, där satt lottvinnarna Stefan och Göte som fällde varsin kalv. Med krutröken kvar i luften smög ekipage två ut över hygget och klarade sig undan. Smitarna blev dock snabbt upphunna av två ivriga hundar och Egon och Jänta gjorde sitt i över 3 timmar vilket gjorde att jägarna fick extra lång fikapaus eftersom de var utanför området.
Hundarna gjorde ett tappert försök på eftermiddagen att söka igen Fagernäs men efter förmiddagens långa pass var energinivån låg. Ändå lyckades Jenta få en kviga på benen som passerade två passare och genom hela området och klarade sig undan. Septemberjakten summerades med två vuxna kvar på tilldelningen.
Förhoppningar var att utjämna den något snedfördelade avskjutningen mellan vuxna (6) och kalv (1). Men från första helgen där endast kalv siktats och skjutits på hela helgen var osäkerheten stor men så fel vi fick...
Byn blev premiärsåt på lördag och undertecknad fick gnugga ögonsömnen ur ögonen både en och två gånger när jag steg upp i tornet på pass 36. På hygget fanns ko med två kalvar....dock på ett något för långt avstånd så det blev att bara avnjuta utsikten av årets första älgkontakt. Hundar gjorde också sitt för att vi inte skulle somna och det dröjde inte länge förrän Jänta och Egon körde teamwork och fick fart på ko och kalvekipage. Efter några rundor ställde de kurs över järnvägen och i riktning mot skogsbilsvägen. Med en snabbfotad omförflyttning lyckades Jan precis genskjuta de flyende älgarna vid 5B och kalv nr två var inräknad.
Fortsättning följde till "skafferiet" där utdelningen första helgen hade varit enormt, den här dagen blev det de omnämnda. Dörren hade nog stått på glänt under veckan och alla djur hade slinkit ut, inte ett liv.
Nya ta på hamburg och längs Fagernäsvägen. Här visade det sig att grönåker, vatten och skyddande skog var rätt melodi. Från pengån stöts en bussig tjur och ko och kalv vilka kommer upp på vägen vid pumphuset. I pass 7b sitter Jan som har laddat om från morgonen och får lägga sin andra kalv för dagen till räkningarna. Jänta har samtidigt fått fart på mer älg vid ån och jagar fram en kviga till Kjell-Allan vid pumphuset, att försöka gena över hela kornåkern var ingen god ide för det blev att tugga korn.
Söndag morgon och nu var passlotteriet extra viktigt... alla letade i Ulfs keps efter 32 och 36. Anledningen var att lördag kväll hade inte mindre än 9 älgar!!! befunnit sig på "einarshjäla" Det var tre ekipage med ko och dubbelkalv. Jenta startade från gamla sågplatsen och efter några vändor så satt hon iväg längs sågbäcken. När hon väl skuttat över bäcken tog det inte många sekunder förrän första ekipaget sökte sig ut precis mellan 32 och 36, där satt lottvinnarna Stefan och Göte som fällde varsin kalv. Med krutröken kvar i luften smög ekipage två ut över hygget och klarade sig undan. Smitarna blev dock snabbt upphunna av två ivriga hundar och Egon och Jänta gjorde sitt i över 3 timmar vilket gjorde att jägarna fick extra lång fikapaus eftersom de var utanför området.
Hundarna gjorde ett tappert försök på eftermiddagen att söka igen Fagernäs men efter förmiddagens långa pass var energinivån låg. Ändå lyckades Jenta få en kviga på benen som passerade två passare och genom hela området och klarade sig undan. Septemberjakten summerades med två vuxna kvar på tilldelningen.
söndag 12 september 2010
Efter sol kommer....regn och utdelning!
Dag två av jakt och det var dags för "skafferiet" vid Åkerbäck. Första dagen hade ju varit lite seg något vi varit lite ovana vid senaste åren. Så med hopp om bättre utdelning startade vi upp tidigt med regnet hängades i luften.
Snabba resultat direkt. Knappt hade sitt bänken värmts upp förrän vi fick ytterligare en jägare med en Pengsjöälg på meritlistan. Redan andra dagen fick Erik Hellgren från pass 108B klämma till ett cykelstyre. Riktigt snyggt gjort!
Kort där på hände det saker på andra sidan flanken. Jaga fick fart på en tjur som stod och gnuggade hornen på hygget och skickade ut den på Kjellsvägen vid pass 119 där Thorne rutinerat gav svar på tal och landade en fin 6 pinnars på vägkanten.
Omförflyttning av hundarna skulle ske men området verkade ha gott om ungtjurar denna morgon, vid Åkerbäcksvägen lunkar ytterligare en 6 pinnars ut på hygget vid pass 113 och där satt han igen...ni vet han från i går som bara börjat. Våra tankarna från igår besannades när Nicke ivrigt påhejad av dottern Jennifer sätter iväg en väl placerad projektil och årets fjärde tjur var avräknad. Redan dag två verkar Nicke alltså säkrat en plats i älgfestkommitéen!
När tjurarna var upphängda stod ett omtag av "byn" på tur. Nu ville hundarna vara med på allvar och ganska snart hade det väldigt energiske Egon hittat en än mer energisk och ilsken kviga. Som tur var kom husse Erik snabbt till undsättning på "kjells odlingen" och gick till närstrid med sin halvautomat. Egon var nöjd och tyckte att det äntligen var skoj att husse kunde ta hand om de älgar han hela tiden jagade fram :-)
Den andra hunden som var igång, Jaga, ville inte vara sämre utan kopplade direkt efter på ett ekipage som drog iväg och skulle ut ur området men Jaga såg till att hindra det. Med ett ordentligt ståndskall vid degermyrbäcken gjorde husse Tomas en omförflyttning med älgambulansen och togs sig längs materialvägen fram till ett kanonläge och kunde med enkelt lägga en kalv till resultatlistan, därigenom utjämnade han Nickes ledning.
Summerar vi första helgen kan vi inte annat än vara riktigt nöjda. 6 vuxna och 1 kalv utan några problem, ingen älg gick mer än 100 meter efter skott och med ett snitt på 1,7 skott håller vi nere blyhalten i marken. Nu får älgarna en lugn stund innan vi återkommer på nytt!
Snabba resultat direkt. Knappt hade sitt bänken värmts upp förrän vi fick ytterligare en jägare med en Pengsjöälg på meritlistan. Redan andra dagen fick Erik Hellgren från pass 108B klämma till ett cykelstyre. Riktigt snyggt gjort!
Kort där på hände det saker på andra sidan flanken. Jaga fick fart på en tjur som stod och gnuggade hornen på hygget och skickade ut den på Kjellsvägen vid pass 119 där Thorne rutinerat gav svar på tal och landade en fin 6 pinnars på vägkanten.
Omförflyttning av hundarna skulle ske men området verkade ha gott om ungtjurar denna morgon, vid Åkerbäcksvägen lunkar ytterligare en 6 pinnars ut på hygget vid pass 113 och där satt han igen...ni vet han från i går som bara börjat. Våra tankarna från igår besannades när Nicke ivrigt påhejad av dottern Jennifer sätter iväg en väl placerad projektil och årets fjärde tjur var avräknad. Redan dag två verkar Nicke alltså säkrat en plats i älgfestkommitéen!
När tjurarna var upphängda stod ett omtag av "byn" på tur. Nu ville hundarna vara med på allvar och ganska snart hade det väldigt energiske Egon hittat en än mer energisk och ilsken kviga. Som tur var kom husse Erik snabbt till undsättning på "kjells odlingen" och gick till närstrid med sin halvautomat. Egon var nöjd och tyckte att det äntligen var skoj att husse kunde ta hand om de älgar han hela tiden jagade fram :-)
Den andra hunden som var igång, Jaga, ville inte vara sämre utan kopplade direkt efter på ett ekipage som drog iväg och skulle ut ur området men Jaga såg till att hindra det. Med ett ordentligt ståndskall vid degermyrbäcken gjorde husse Tomas en omförflyttning med älgambulansen och togs sig längs materialvägen fram till ett kanonläge och kunde med enkelt lägga en kalv till resultatlistan, därigenom utjämnade han Nickes ledning.
Summerar vi första helgen kan vi inte annat än vara riktigt nöjda. 6 vuxna och 1 kalv utan några problem, ingen älg gick mer än 100 meter efter skott och med ett snitt på 1,7 skott håller vi nere blyhalten i marken. Nu får älgarna en lugn stund innan vi återkommer på nytt!
lördag 11 september 2010
Sol, siesta sedan skjuter Sandström skarpt...
När morgonens dimma lättat och vi gett oss av ut på pass två så kommer solen och värmen, stundtals rikligt med sol och ca 15-16 grader. Pass två på Hamburg ger inget resultat utöver ett gäng passare som mest dåsar i värmen. Slagna av brittsommarvärmen som råder så blir det en två timmar (!) lång siesta paus innan tredje området startar.
Egon har också fått några timmars vila och utgår från hemmaplan för att inom byn snabbt få älgkontakt uppe på bymurberget. Med viss hjälp av dagens högteknologiska hundar (!?) så ser Tomas sin chans när han i anslutning till "Görans hygge ovan odlingen" genskjuter ekipaget som har ställt i nordlig riktning. En mindre pinntjur tar språng men stoppas fort av två projektiler som lämnat skyttens nyinförskaffade bössa och vi får på radion höra "äntligen är nollan spräckt!" Första dagen summeras så till två vuxna djur fällda, vi ser fram mot nya möjligheter dag två.
Premiärskytt! ...nu börjas det igen
Som i många andra sammanhang ska det spelas ett spratt med nykomlingar, den här gången är det älgarna själva som hjälper till. När Erik H för första gången på egen hand äntrar stegen till tornet stiger en älg upp och går försiktigt därifrån...
Hundarna Egon och Jaga kör några ordentliga svängar genom området, gör sedan ett omtag med bättre resultat. Egon får fart på en ko som för söker smita ut vid yttersta passaren med det skulle hon inte gjort. Med ett välriktat skott från Nicke faller hon till marken... man hör suckarna från de andra "nu börjar han igen, hur många blir det i år då?? " :-)
Nu kör vi Hamburg, I will be back!
onsdag 8 september 2010
Dags för älgjakten 2010!
Älgjakten är i nära antågande! Passen är röjda, pappälgen har sprungit färdig och liknar mer eller mindre en ost från ett välkänt alpland. Tillgången på älg inom Pengsjö rapporteras i förväg vara väldigt god så förhoppningarna till årets jakt är höga.
Vi går in till årets jakt med 9 vuxna kvar på den tvåårslicens där vi räknade av 8 vuxna förra säsongen. Pengsjöskogarna kommer att fyllas av 17 jägare denna höst, en nykomling gör entre och vi välkomnar Erik Hellgren till jaktlaget.
Jakten på lördag inleds med ett stort tomrum då jaktlaget hastigt förlorat en välbekant röst. En av klubbens mer erfarna jägare, Stig N, har hastigt lämnat oss och vi skänker en tanke till familjen och de närmast anhöriga. Nedan följer några minnesord skrivna av ordförande i jaktklubben.
Stig Nilsson, Klintsjö, Vännäs
Som tidigare nämnts har Stig Nilsson, Klintsjö hastigt avlidit. Han sörjes närmast av fyra söner med familjer samt syskon och deras familjer och övrig släkt och vänner.
Stig Nilsson växte upp i Klintsjö i en syskonskara på tre. Han blev sin hembygd trogen under alla år förutom studietiden på Vallnäs skogsbruksskola. Efter övertagandet av hemgården samt tillköp av en jordbruksfastighet i Pengsjö har Stig Nilsson på ett fantastiskt sätt byggt och investerat i sitt jordbruk under nära 40 år. Han hade också påbörjat en ytterligare stor utbyggnad innan två av sönerna skulle överta fastigheten. Ett jordbruksföretag som utvecklat en framstående nötköttsproduktion. Dessutom har de genomfört en nyodling på över 20 hektar.
Skogen blev på många sätt ändå det käraste för Stig. Han prövade även på timmerhuggning på ackord där hans goda teknik var en stor tillgång. Från hans marker kunde vi grannar ofta höra ljudet från någon röjsåg eller motorsåg.
Som självverksam skogsägare var han ett föredöme och han stod alltid på familjeskogsbrukets sida.
Skogen gav också Stig utrymme för hans stora jaktintresse och hans kunnighet i jaktliga frågor var omvittnad. Hans lugna sätt var även här en stor tillgång.
Skidåkningen blev under 1960 och -70 talen en aktiv del i hans liv. God teknik och snabbhet resulterade i många fina placeringar. Men arbetet kom – som under Stigs hela liv, alltid i första hand och tiden för träning blev begränsad.
Byautveckling var också ett område som engagerade Stig.
Men han var ingen vän av stora ord utan hela hans väsen präglades av ödmjukhet, enkelhet och fullständig ärlighet.
Klintsjö och Pengsjöbygden har förlorat en mycket aktiv kraft och ett föredöme för vad intresse och engagemang kan åstadkomma.
Stig Nilsson lämnar ett stort tomrum efter sig. Men för alla vi som haft förmånen att få känna honom har han gett många positiva minnen att bevara.
ÅKE SANDSTRÖM
Vi går in till årets jakt med 9 vuxna kvar på den tvåårslicens där vi räknade av 8 vuxna förra säsongen. Pengsjöskogarna kommer att fyllas av 17 jägare denna höst, en nykomling gör entre och vi välkomnar Erik Hellgren till jaktlaget.
Jakten på lördag inleds med ett stort tomrum då jaktlaget hastigt förlorat en välbekant röst. En av klubbens mer erfarna jägare, Stig N, har hastigt lämnat oss och vi skänker en tanke till familjen och de närmast anhöriga. Nedan följer några minnesord skrivna av ordförande i jaktklubben.
Stig Nilsson, Klintsjö, Vännäs
Som tidigare nämnts har Stig Nilsson, Klintsjö hastigt avlidit. Han sörjes närmast av fyra söner med familjer samt syskon och deras familjer och övrig släkt och vänner.
Stig Nilsson växte upp i Klintsjö i en syskonskara på tre. Han blev sin hembygd trogen under alla år förutom studietiden på Vallnäs skogsbruksskola. Efter övertagandet av hemgården samt tillköp av en jordbruksfastighet i Pengsjö har Stig Nilsson på ett fantastiskt sätt byggt och investerat i sitt jordbruk under nära 40 år. Han hade också påbörjat en ytterligare stor utbyggnad innan två av sönerna skulle överta fastigheten. Ett jordbruksföretag som utvecklat en framstående nötköttsproduktion. Dessutom har de genomfört en nyodling på över 20 hektar.
Skogen blev på många sätt ändå det käraste för Stig. Han prövade även på timmerhuggning på ackord där hans goda teknik var en stor tillgång. Från hans marker kunde vi grannar ofta höra ljudet från någon röjsåg eller motorsåg.
Som självverksam skogsägare var han ett föredöme och han stod alltid på familjeskogsbrukets sida.
Skogen gav också Stig utrymme för hans stora jaktintresse och hans kunnighet i jaktliga frågor var omvittnad. Hans lugna sätt var även här en stor tillgång.
Skidåkningen blev under 1960 och -70 talen en aktiv del i hans liv. God teknik och snabbhet resulterade i många fina placeringar. Men arbetet kom – som under Stigs hela liv, alltid i första hand och tiden för träning blev begränsad.
Byautveckling var också ett område som engagerade Stig.
Men han var ingen vän av stora ord utan hela hans väsen präglades av ödmjukhet, enkelhet och fullständig ärlighet.
Klintsjö och Pengsjöbygden har förlorat en mycket aktiv kraft och ett föredöme för vad intresse och engagemang kan åstadkomma.
Stig Nilsson lämnar ett stort tomrum efter sig. Men för alla vi som haft förmånen att få känna honom har han gett många positiva minnen att bevara.
ÅKE SANDSTRÖM
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)